Vanliga frågor om utvecklingsprogrammet

ALLMÄNNA

1.    Varför finns det en hamn i Helsingfors?

Hamnarna har grundats på handelsplatser, och Helsingfors grundades i tiderna som en hamn för att konkurrera med staden Tallinn.
Helsingfors Hamn och den växande huvudstadsregionen gynnar varandra genom att producera ömsesidiga synergifördelar, t.ex. för logistikens transportkedjor.

2.    Vilken nytta har staden av hamnen?

Hamnen producerar t.ex. inkomster från turismen, aktiviteter för näringslivet, goda och regelbundna förbindelser till Tallinn och övriga Europa. Helsingfors Hamn betjänar huvudstadsregionens och hela landets näringsliv och välmående och har märkbara positiva effekter på ekonomin och sysselsättningen. Den totala ekonomiska effekten av Helsingfors Hamn och trafiken som färdas genom den har i en effektivitetsforskning (Åbo universitets Brahea center 2019) uppskattats till cirka 4,1 miljarder euro per år.

3.    Varför ordnas hamnens verksamheter?

Helsingfors stad har som mål att utveckla Södra hamnens område, och å andra sidan är det nödvändigt att förbättra trafikförbindelserna i Västra hamnen på grund av den växande hamn- och rederiverksamheten.

4.    Skulle hamnverksamheterna kunna flyttas helt och hållet till Nordsjö?

Nordsjö hamn betjänar godstrafiken, och en flytt av hamnverksamheterna som helhet har utretts och konstaterats vara olämplig, bl.a. för passagerartrafiken, passagerarnas trafikförbindelser, restider och byggandets miljöeffekter. Godstrafiken i Nordsjö hamn kommer att öka och hamnen måste för sin del bidra till att säkra förutsättningarna för tillväxt, och det är även av denna orsak inte rimligt att flytta passagerartrafiken till Nordsjö. 

5.    När lämnar hamnen och fartygen Södra hamnen?

Stockholmstrafiken flyttar till Skatuddens hamn runt 2030 och den internationella kryssningstrafiken blir kvar i Södra hamnen, och dit reserveras också plats för eventuell snabbgående fartygstrafik.

6.    Hur förändras kajplatserna och hamnens miljöeffekter i förhållande till bebyggelsen?

I princip förblir kajplatserna desamma, men i Västra hamnen kommer troligen kajplatsen närmast bebyggelsen på Stillahavsgatan att tas ur bruk. Hamnen är verksam i enlighet med miljötillståndet. I miljötillståndet definieras villkoren för hamnens miljöeffekter.

7.    Kommer passagerartrafiken att återhämta sig från coronan?

Enligt nuvarande uppskattningar skulle passagerartrafiken återhämta sig senast 2023. 

8.    Fortsätter Stockholmstrafiken?

Ja, den fortsätter.

9.    Skapas eldriven snabbgående fartygstrafik till Tallinntrafiken?

I teorin är det möjligt, men än så länge saknas rederier som skulle hantera den här typen av trafik och tillräckligt bra tekniska lösningar för att hantera trafiken.

10.    Kommer kryssningsfartygen fortfarande att komma till Skatudden, Södra hamnen?

 Ja.

11.    Kommer man även i framtiden att kunna åka på en sjöresa direkt från centrum? 

Ja. 

12.    Vad händer med de befintliga terminalbyggnaderna?

Den nuvarande T2-terminalen i Västra hamnen fortsätter som Tallinntrafikens terminal och den gamla passagerarterminalen (T1) ersättas av en ny byggnad. 
Den nuvarande passagerarterminalen på Skatudden ersätts av en ny byggnad. Hamnen finansierar utvecklingsprogrammet med hamnavgifter som tas ut av kunderna.

13.    Vem betalar hamnens utvecklingsprogram?

Helsingfors Hamn Ab, så kostnaderna för utvecklingsprogrammet är helt och hållet bolagets egen investering.

14.    Är det säkert att kostnaderna inte ökar?

Kostnaderna blir mer precisa i takt med att planeringen fortskrider, och hamnen genomför projekten som egna investeringar.
Hamnens mål är att göra lönsamma investeringar ur perspektivet av långsiktig affärsutveckling.

15.    Kommer kostnaden för tunneln att falla på stadsborna om trafikprognoserna inte förverkligas?

Nej, hamntunneln är hamnens investering.

16.     Påverkar utvecklingsprogrammet Finlands försörjningsberedskap?

Hamntunneln bidrar till att förbättra logistikkedjan för godstransporterna, och i den meningen kan tunneln ses som en förbättring av försörjningsberedskapen.

17.    Vad är tidtabellen för programmets slutförande? 

Helsingfors Hamns utvecklingsprogram är planerat att genomföras 2021–2030. Utvecklingsprogrammet genomförs en del åt gången, i en ordning planerad i förväg och på ett kontrollerat sätt. Det föregående projektet påverkar alltid följande.
 
Läs mer om utvecklingsprogrammets tidtabell här.

18.    Hur mycket ökar passagerarantalet på Skatudden när Stockholmstrafiken koncentreras dit? Och i Västra hamnen?

I utvecklingsprogrammet koncentreras Stockholmstrafiken till Skatudden. Där uppskattas passagerarsiffrorna att minska med cirka en fjärdedel jämfört med 2019, när Tallinntrafiken har flyttats till Västra hamnen. Antalet passagerare i Västra hamnen uppskattas stiga till 11,6 miljoner senast 2040.

MILJÖ

19.    Vilka är utvecklingsprogrammets miljökonsekvenser?

Utvecklingsprogrammets miljökonsekvenser är mest positiva bl.a. när det gäller landtrafiken och sjöresor, i de scenarier som granskades i ett tidigare skede. Koncentrationen av Tallinntrafiken från Helsingfors centrum till Västra hamnen och koncentrationen av Helsingfors–Stockholmstrafiken till Skatudden, innebär att en del av avståndet för Helsingfors–Tallinntrafiken minskar med 3 km (3,6 procent). 

Som ett resultat av detta minskar CO2-utsläppen från sjöfarten med totalt 1 200 ton (0,2 procent).  Om man tar hänsyn till vägtrafiken minskar CO2-utsläppen med 550 ton (0,1 procent) jämfört med Hesarama-studiens 0-scenario. 

Läs mer om utvecklingsprogrammets miljökonsekvenser.

20.    Orsakar tunneltrafiken (eller tunnelbygget) vibrationer i bostäder eller affärslokaler?

Tillfälliga olägenheter (vibrationer och buller) under bygget kan vara möjliga, men de miljömässig olägenheterna i fråga minimeras och meddelas om tillräckligt mycket i förväg. Olägenheterna under byggandet skulle kunna jämföras med till exempel byggandet av metron.

TUNNELN

21.    Hur inverkar hamntunneln på Lappviksområdet och dess naturvärden? 

Hamntunneln och Lappviksområdet sammanpassas utan att områdets naturvärden störs (förstörs).

22.    Är hamntunneln en del av centrumtunneln?

Nej, den är ett självständigt projekt.

23.    Varför byggs tunneln och vilken nytta gör den?

Tunneln byggs för att göra hamntrafiken mellan Västerleden och Västra hamnen smidig och så störningsfri som möjligt; för att förbättra hamnens tillgänglighet, och för att flytta bort den tunga trafiken som upplevs vara en nackdel på Busholmen från gatunätet och därmed ge plats åt andra verksamheter i gatunätet. 

24.    Finns det andra alternativ till tunneln?

Staden har i samarbete med hamnen undersökt flera olika alternativ, men dessa har inte ansetts vara genomförbara. Ur hamnens synvinkel är hamntunneln det bästa alternativet när det gäller hamntrafikens smidighet och störningsfrihet. Den säkerställer också trafikens förutspåbarhet och förutsägbarhet, och möjliggör planering av transport- och resekedjorna mellan hamnen och trafiknätet.

25.    Överförs all trafik i Västra hamnen till tunneln?

Hamnens tunga trafik (långtradare) använder endast tunneln, och en stor del av passagerartrafiken (personbilar) kan också använda tunneln beroende på vart resan går.

26.    Vem beslutar om byggandet av hamntunneln? 

Helsingfors Hamn Ab: styrelse. Vid behov beslutas enskilda investeringar formellt på Helsingfors Hamn Ab:s bolagsstämma.

27.    Hurdana risker (ekonomiska, miljömässiga) är relaterade till byggandet av tunneln?

En preliminär riskkartläggning har gjorts, och riskerna kartläggs och hanteras under projektplaneringen och genomförandet.

28.    Tunnelns inverkan på trafiken i Drumsö?

 Hamntunneln ansluts till Västerleden och har ingen annan trafikförbindelse till Drumsö. Trafikförbindelserna till Drumsö via både Västerleden och Gräsviken förblir oförändrade. 

29.    Vem får använda tunneln?

Fordon mellan hamnen och Västra hamnen använder tunneln: den tunga trafiken i sin helhet och personbilstrafiken mellan Västerleden och Västra hamnen. 

30.    Hur inverkar tunneln på trafiken i Busholmen och områdets vardag? 

Hamntrafiken går till tunneln och frigör utrymme på gatunätet för övrig trafik. Det förväntas att vardagstrafiken i gatunätet upplevs som smidigare efter att hamntunneln blivit klar.

31.    Hur hanteras byggandet under privata tomter?

I utstakningen enligt reservationsplanen går tunneln som djupast ca -40 m under havsytan, bl.a. under metrolinjen och många övriga anläggningar under jord, och därför har konstruktionen av tunneln inte någon betydande inverkan på användningen av privata fastigheter. 

32.    Var går tunneln upp till Västerleden?

För närvarande finns det två alternativ att undersöka. Änden av hamntunneln i Gräsviken går upp till markytan antingen mellan Ilmarinens kvarterslokaler och Lappviksområdet eller något längre bort på Västerleden.

33.    Hur organiseras trafiken under tunnelbygget?

Tunneln byggs under jord, och i hamnen görs mynningarna mot området där terminalbyggnaden senare ska byggas, så det finns ingen trafik i detta område. I änden vid Västerleden placeras tunnelmynningen bredvid leden, så detta påverkar inte användningen av Västerleden.
De nuvarande trafiklederna är i bruk tills tunneln är klar.

34.    Kommer automatiserade fartyg till Helsingfors Hamn?

Det finns för närvarande inga dylika i sikte.

35.     Planeras Tallinntunneln fortfarande och hur inverkar den på hamntrafiken?     

Tallinntunneln har lagts fram i Nylands och Helsingfors markanvändningsplaner, men det finns inget officiellt ställningstagande om hur den ska föras vidare. Tallinntunneln är ett projekt som planeras av staten, Helsingfors stad och Nylands förbund, och är inte relaterad till Helsingfors Hamns verksamhet.

TRAFIK

36.    Hur mycket ökar långradartrafiken i centrum?

Långtradartrafiken i Södra hamnen och på Skatudden ökar inte, eftersom Tallinns långtradartrafik som en flöjd av koncentreringen flyttar till Västra hamnen, och använder endast Västerleden som en rutt till och från hamnen. I slutet av 2020-talet flyttar passagerarfärjetrafiken i Södra hamnen till Skatudden, vilket avsevärt minskar den tunga trafiken i Södra hamnen. 

37.    Flyttar långtradartrafiken till Nordsjö som en följd av detta?

Passagerarfärjetrafiken fortsätter i Västra hamnen och Skatuddens hamn. I Nordsjö satsar man på bl.a. rutten Nordsjö–Muuga, med vilken man försöker styra tillväxten till Nordsjö.

38.    Hur klarar Skatudden den ökande trafiken?

Skatuddens trafikmängd minskar när Tallinntrafiken flyttar till Västra hamnen.

39.    Hur påverkar tunneln trafikmängderna på Västerleden och Esbobornas pendeltrafik?

Hamnens trafikmängd är cirka tio procent av den totala trafikmängden på Västerleden, och hamnens långtradartrafik är cirka två procent av den totala trafikmängden på Västerleden. Tunneln gör trafiken mellan Västerleden och hamnen smidigare. 

40.    Minskar antalet parkeringsplatser vid hamnens stränder i centrum?

Ja, i något skede på Södra hamnens sida.

41.    Hur tar man sig från Skatudden med bil, när långtradarna som kör in och ut ur hamnen och personbilstrafiken blockerar den enda gatuförbindelsen, när Varmas hus (Stora Ensos huvudkontor) byggs?

Trafikförbindelserna har planerats i samarbete med Helsingfors stad, och man har försökt dimensionera förbindelserna så att trafiken ska vara så smidig som möjligt. Trafikmängden i Skatuddens hamn minskar, när Tallinntrafiken flyttar till Västra hamnen.